Bör vi veta vem som är misstänkt?

I lördags beskjöts flera politiker i Tucson av en ung man  under tiden som de höll en presentation. Flera skadades och man tenderar till att kalla skjutningen för massaker men ändå inte fullt ut. Aftonbladet var snabbt framme och publicerade namn och en kostnadsfri självbiografi och analys av och för mannen som misstänks.
Mannen vid namn Jared Loughner sak tydligen ha gillat att röka marijuana, föraktade alla religioner och även analfabeter. Gatan kollade man också upp och översatte: " Norra Ensamhetens gata" och man fick även reda på husnumret 7700. Sammanfattningsvis skrev Aftonbladet i artikeln en kort självbiografi, information om bostad och även fritidsintressen - redo för alla turister och nyfikna att köra förbi och ta ett foto bredvid huset kanske?
Problemet är att mannen inte är dömd.

Jared Lougner - (min publicering av bilden kommer
 nog inte påverka den redan gjorda skadan)

Även om mannen brottades ned flyende från platsen av ett par och är på sannolika skäl misstänkt så är han fortfarande inte dömd. I detta fallet är han nästintill dömd. Men inte längesedan var "den nya Lasermannen" igång i Malmö och så fort man hade en misstänkt var Expressen framme och publicerade bild och därpå kom Aftonbladet, trot sin antagoniststatus och sitt förakt gentemot Expressen, och gick de i spåren.

Mannen var misstänkt, men tidningarna föll för läsarintäkterna som en publicering skulle få och publicerade och tog sig medvetet an risken att bli åtalade för förtal, men ignorerade fullständigt konsekvenserna mannen skulle få leva med.

Föreställ er en publicering av er med rubriken "Misstänkt för mord". Ponera att ni blir frisläppta och alla era vänner, arbetsgivare, skolkamrater och hela samhället har ett stort svart frågetecken svävandes ovanför dig.
Inte en enda arbetsgivare vill anställa manne, majoriteten bryter kontakten med en mördare och att ständigt ha misstanken om en potentiell mördare bredvid dig är inget man önskar.
Konsekvenserna är således förödande. Trots risk för åtal för förtal är straffets storlek tillräckligt avskräckande för tidningar.

Slutsatsen lyder: Hårdare straff för förtal och en önskan till media att inte falla för sin girighet och gå miste om sin goda identitet, även om den i vissa fall är obefintlig.