Du har väl inte glömt 2010?

2010? 

(svaren till frågorna är angivna i inledningen av den följande frågan- good luck!)

1. Efter ett ras den 5 Augusti blev 33 gruvarbetare istängda i San Jose-gruvan, i vilket land?

1. Colombia

X. Brasilien

2. Chile

(2)2. Den kontroversielle konstnären Lars Vilks skulle mördas av Jihad Jane i USA och i sitt hemland Sverige har han jagats för sina uttalanden och karikatyrmålningar som berört islam. Vilken grundlag har Lars experimenterat med?

1. Tryckfrihetslagen
 X. Ipredlagen
 2.  Yttrandefrihetslagen

(2)3. Kung Carl hamnade i blåsväder efter publiceringen av boken "Den motvillige monarken". Han kommenterade de oanständiga avslöjandena med ett citat som fastnade i media, vilket?
1. "Alla gör vi fel, till och med jag."
X. "Vi vänder blad och ser framåt."
2. "Det är svårt att vara kung, men jag beklagar."









(X)4. Under sommarens gång var det dags för ett par att gifta sig, nämligen Victoria och Daniel! Vad fick Victoria i present?
1. En diamantring värd 10 miljoner.
X. Inte officiellt
2. En smekmånadsresa till Maldiverna och en diamantring från Bukowskis.

(X)5. Detta musikinstrumentet var väldigt populärt under VM i Sydafrika då Spanien vann. Vad heter instrumentet?

1. Bongozu

X. Zelavu

2. Vuvuzela

(2)6. Konflikten mellan Israel och Palestina har varat ett långt tag nu. Palestian anfaller med sina bomber, Israel svarar med det dubbla antalet erhållna. USA har försökt att inleda fredsförhandlingar med de går inte ljust som man hoppats. Vem var först med att förklara Israel som själständig stat?                           1. FN X. Palestina 2. USA

 (1)7. Vulkanutbrottet på Island orsakade massiva konsekvenser i Europa. Skolklasser fick ställa in sina resor, SAS åkte nästan i konkurs och Askmolnen stannade mer än gärna över Europa.
Vad hette vulkanen?
1. Askmolnagere
X. Eyjafjallajökull
2.  Ejyasdefilva

(X)8. Föraktade SD tågade in i Riksdagen med Jimmie i spetsen, något som väckte blandade känslor i landet. Efter att valresultatet blivit officiellt vägrade en av följande partiledare att skaka hand med Jimmie, vem?
1. Lars Ohly (V)
X. Mona Sahlin (S)
2. Fredrik Reinfeldt (M)

Reflectorn.blogspot.com/D.S önskar Er ett

Gott nytt 20(1)1!

Demokratin i kontrast

Jag tog upp Demokratins krav och spelregler i tidigare inlägg, jag tänkte nu, för att sätta det hela i kontrast, visa och låta er jämföra och se skillnader på olika länder och hur demokratiska de är.

Om ni inte kommer ihåg hur demokratin mättes enligt ”The Economist Intelligence Unit’s demokratiindex”

så är den här:

Förmågan att:
X Att kunna ha ett val
X Mänskliga rättigheter  (yttrande-, tryck-, mötes-, religions- och föreningsfrihet samt rättsäkerhet)
X En fungerande regering
X Politisk delaktighet
X Politisk kultur 

Vi ser här en sortering i allt från rött(diktatur) till mörkgrönt(demokratiskt).

De olika statsskicken är uppdelade i fyra varianter:

X Full democracies - Fullständiga och funktionella demokratier - exempel Sverige och Schweiz

X Flawed democracies - Bristfälliga demokratier - exempel från Mexiko till Polen

X Hybrid regimes -Hybrida regimer - exempel Ryssland

X Authoritarian regimes - Auktoritära diktaturer - Nord Korea

God Jul!

Socialismens brist - Teliasonera

Jag läste nyligen en artikel i  DN där vi får reda på att Teliasonera stött Vitryssland vid avlyssningen av sina medborgare – ett dliemma då Teliasonera är ägt av staten. Vi vet mycket väl att Sverige aldrig skulle bidra till att avlyssna en befolkning med Vitrysslands syfte, men samtidigt är Teliasonera också ett företag – ett företag som säljer en tjänst och får pengar som betalning – ett företag som drivs av vinst och skildrar på privata åsikter och affärer. Business is business and nothing else.

Välbeskrivet av Hans Rosén, DN i den länkade artikeln:
"Att tele- och internetoperatörer har teknik för hemlig avlyssning installerad i sina nät är i sig inte märkvärdigt. Så är det i Sverige och de flesta andra länder. Men i en demokratisk rättsstat används den för polisinsatser mot bankrån, mord och narkotikahandel. Vitryssland fungerar annorlunda.

Där innefattar rättsväsendet även den fruktade säkerhetstjänsten KGB, en direkt arvtagare till den sovjetiska organisationen med samma namn. Brottsbalken kriminaliserar sådant som i en demokrati ses som självklara rättigheter. Exempelvis kan den som arbetar för en organisation som inte godkänts av staten straffas med två års fängelse. Det har bland annat drabbat valobservatörer."

Detta dilemmat hade aldrig uppstått om företaget haft en privat ägare, visserligen skulle det inte vara rätt rent moraliskt, men det har inget med företaget att göra.

Men nu när Teliasonera ägs av staten, blir det indirekt staten som stöttar en diktatur. Nu krockar just profession och privat åskådning – problemet som uppstår hos socialismen där man vill att staten ska äga och styra företag – något som kan vara positivt nationellt, men när det når internationella intressen krockar politikens makt och företagets hjärta.   

Trygg Jul? Inte för Oppositionen i alla fall

Alexander Lukasjenko - diktatorn?

I Vitryssland har det nyligen varit val och efter att Alexander Lukasjenko tagit hem segern, skanderades upprörda slagord mot den, enligt oppositionen, ökända diktatorn. Oppositionen hävdade att den kvarsittande presidenten riggat ett val för att bli omvald, något som upplystes med demonstarationer och uttalanden som väckte starka känslor hos den styrande, som i sin tur agerade med gripanden av oppositionsledare och en skamlös behandling av demonstranter.

Ett agerande som fick konspirationsidéer att bli faktum och förverkligade samtidigt ett misslyckande av demokratin.

Tidigare har vi tagit upp demokrations krav där fem krav var vitala för en demokrati. Ser vi på Vitrysslands behandling av sina medborgare och oppositon:

X Misshandlade oppositionspolitiker och ledare
X Massgripanden av demonstranter
X Inskränkningar av möjligheten att kommunicera på nätet

Och sätter det i kontrast till ”The Economist Intelligence Unit’s demokratiindex”

Förmågan:
X Att kunna ha ett val
X Mänskliga rättigheter  (yttrande-, tryck-, mötes-, religions- och föreningsfrihet samt rättsäkerhet)
X En fungerande regering
X Politisk delaktighet
X Politisk kultur

Demokratins spelregler enligt samhällsboken Reflex ABC:
(Aktionerna strider mot demokratin vid varje inkryssad ruta)

X Regelbundna politiska val och fri partibildning (X)
X Allmän och lika rösträtt – alla får rösta samt att varje röst är lika mycket värd ()
X Valhemlighet – din röst bevaras hemlig ()
X Fri opinionsbildning – alla får bilda sin egna uppfattning vilket kräver fri åsikts- och opinionsbildning (X)
X Majoritetsprincipen – majoritetens förslag vinner (X)
X Rättssäkerhet – ingen får häktas eller straffas utan stöd i lagen (X)

(Kommentar: Då TEIU’s demokratiindex mer är kategorier som man kan bedömma en stats demokrati efter väljer jag att inte sätta rutor efter, men anser fortfarande att det är viktigt att se hur man mäter en demokrati.)

Militant åtgärd mot demonstranter

Vi ser att 4 av 6 krav har bestridits av Vitryssland.
1. Regelbunda politiska val hålls, men fri partibildning motarbetas indirekt då vi ser att oppositionen slås ned vilket resulterar i att partibildningen blir irrelevant.
2. Fri opinionsbildning – demonstranter som ville yttra sin åsikt blev gripna.
3. Majoritetsprincipen – om det nu är så att Alexander Lukasjenko inte fick majoritet och sticks ännu en kniv i demokratin.
4. Rättsäkerheten – demonstranter misshandlades mitt på gatorna och greps på grund av att de demonstrerade. Deras demonstrationsfrihet samt yttrandrefrihet ignorerades fullständigt och att misshandlas av poliser är en annan skandal.

Vad vi ser är bristen på diktatur. Demokratin lever på konkurrensen mellan eliter.  För demokratin är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen är oppositionen ett hot. Detta passar väldigt fint in på Vitryssland och Alexander Lukasjenko.

Just nu vet inte oppositionledarens dotter hur det är med honom och var han är -
diktaturens konsekvenser, förhoppningsvis förgångna. 

Artiklar om detta:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/vitryssar-avlyssnas-med-ericssons-teknik

http://www.dn.se/nyheter/varlden/oppositionsledarens-dotter-vi-ar-valdigt-oroliga

Ipredlagens nya direktiv blundar för grundlagen

Sveriges styre är inte taget ur luften. Riksdagen, Regeringen och folkets makt är element som ingår i Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

Sverige har fyra grundlagar:
x Regeringsformen - Sveriges styressätt - 1974
x Successionsordningen - kungligheter & arv - 1810
x Tryckfrihetsordningen - 1979
x Yttrandefrihetsordningen - gäller etermedia (tv, radio & videogram) 1992

Grundlagar och lagar, vad är skillnaden? 
Grundlagar är som lagarna för lagar. Lagar stiftas efter grundlagarna och en lag kan justeras och stiftas av en omröstning hos Riksdagen. En grundlag måste få majoritet i Riksdagen två gånger samt med ett riksdagsval emellan - just för att inte grundlagen ska justeras hursomhelst och pga. ändringen ska vara genomtänkt, samt att folket ska kunna ha ett inflytande.

Lagarna är alltså anpassade efter grundlagarna. Grundlagarna består av vissa vägledande och kravställande paragrafer. Låt oss se på en paragraf från Regeringsformen.

3 § Regeringsformen kap.2 Grundläggande fri- och rättigheter

"Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Lag(1988:1439)."

 

Man får med andra ord inte automatiskt lagra datainformation om en person då det anses kränkande.

Vad handlar då Ipredlagen om?

Ipred går ut på att upphovsrättsinnehavare få reda på användaren av ett IP-nummer där fildelning varit inblandad. Men då operatörerna slutade lagra datan, eller började radera den efter någon vecka, blev lagen verkningslös.

Detta åtgärdades med "Datalagringsdirektivet" som tvingar Internetoperatörer att spara data om dig i minst sex månader.

Det lustiga med grundlagar är att man inte kan hänvisa till de i rättegång, då man utgår från att Riksdagen vid lagstiftningen utformat respektive lag efter grundlag, något som idag granskas av ett ganska inflytelsefattigt Lagråd, som till sommaren ska få mer makt.


Vi ser här hur man fuskat sig runt en grundlag - något som ger en respektlös, lite misstrogivande samt oroande bild av Riksdagen. Dags för Lagrådet att ta ett steg in i Riksdagen!

Sverigedemokraterna + Socialdemokraterna = Sant?

- Det är mycket glädjande. Socialdemokraterna har sagt att de aldrig ska rösta på våra förslag, men nu har de gjort det, sa Sverigedemokraternas Per Ramborn om Socialdemokraternas stöd.

Motionen som berörde demensvården lades fram av SD och V, stöttades av såväl S som Mp, något som Kenneth Johansson förklarade med att "de ligger i samma tillkännagivande".

Implementering, ett finare ord för verkställande, i Riksdagen av ledamöter och partier är en grund inom demokratin då representativen helst ska vara fullständig. Ska man dock lita på att politiker ibland vet bättre än sina röstare eller ska man helt och hållet gå efter "order"? Hur berörs representativiteten? Och är det inte ett svek att inte utföra vad man lovat? Samtliga frågor berör åsiktsrepresentativiteten.

Åsiktsrepresentativitet är ett ord för hur väl partiet speglar sina anhängare när det gäller opinion. Dilemmat som uppstår då: Röstarna röstar på partiet för dess opinion och löften, men om denna opinion och dessa löften inte verkställs, hur är det med representativiteten då?

Dilemmat diskuterades redan på 1700-talet och slutsatsen blev att riksdagsledamöterna inte skulle vara bundna av instruktioner utan skulle basera beslut på samvete och förstånd.
Ihågkomna kommentarer var bl.a.:
"De valda skall vara åsiktsrepresentativa för sina väljare och genom denna åsiktsrepresentativitet ska folkstyrelsens överordnade mål, folkviljans förverkligande, främjas" sade Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare.

"... väljarnas önskemål ofta är påfallande ointelligenta, trånga och egoistiska och det kaan vara svårt för alla att förstå varför vi bör dyrka detta helgonskrin [det vill säga demokratin] när det gäller politiska beslut."
tyckte Joseph Schumpeter, amerikansk statsvetare.

Denna diskussionens följd i demokratin har blivit två sorters sätt för röstare att ha inflytande:
Valdemokrati och Deltagardemokrati.
Valdemokratin: Innebär ett indirekt inflytande via val som indikerar röstarnas åsikter.(Indirekt demokrati)
Deltagardemokratin: Innebär istället direkt inflytande via fler val under året förutom valdagen, och kan även sträcka sig till direktdemokrati - decisiva röster - avgörande röster.

Skillnaden mellan dessa är att valdemokratins representativ är indirekt då representanter väljs som ska utföra sitt uppdrag, medan deltagardemokratin ger röstarna ett större inflytande, med fler valmoment samt ibland decisiva röster som avgör. Skillnaden blir att beslutet fattas av kompetenta representanter i valdemokratin, medan folket röstar oftare och möjligen med mer makt i deltagardemokratin.

Representativiteten är självklart större med deltagardemokratin, men den kan vara skadlig.
Ett ex. desivia röster via direktdemokrati och valdeltagardemokrati är minaretförbudet i Schweiz, något som kan ses som främlingsfientligt agerande.

När S röstar på SD:s förslag ska vi inte glömma att det även var V:s förslag. Men är det rättvist mot röstarna att ändra olika beslut, eller ska vi kanske lita på att de tänker och resonerar rätt?

Hur som helst är det fina med demokratin att vi fattar besluten och att våra representanters agerande inte kan gå obestraffade om vi väljer så.

Demokratins livskraft finns i konkurrensen mellan de nödvändiga eliterna, en konkurrens som i en diktatur är ett hot.

Ska nr. 10 själv skjuta frisparken eller gör nr. 8 jobbet bättre?

Justitia och rättsprocessen

I förra inlägget diskuterades Assange, häktning och rättvisa. I detta inlägg kommer Justitia, med andra ord rättvisa och även den rättsliga processen, huvudförhandlingen att tas upp.

Fru Justitua, dåtidens motsvarighet till den grekiska mytologins Dike, i dag en personifikation och en symbol för juridiken, lagen och rättvisan. Hon är en välkänd och populär staty vid domstolar och som en dekorativ och hederlig målning hos advokatbyråer, där hon i sin ena hand bär en balansvåg och ett svärd i den andra: symbol för att det rätta vinner - rättvisan och svärdet för makt. Senare har även ögonbindel lagts till, vilket symboliserar allas likhet inför rättvisan och att man inte ska döma efter person.

Vi har alltså: rättvisan, makten och allas likhet under lagen, sammanfattat: rättvisan & makten - rättsprocessens ambition.

Rättsprocessen ska alltså med sin makt skapa rättvisa.
I rättsprocessen inkluderas allt från förundersökningen till huvudförhandlingen och den slutgiltiga domen.
Förundersökningen är den process som sätts igång när ett brott begåtts. Polismyndigheten ansvarar för utredning rörande bevismaterial och vittnesmål. Så snart som möjligt kan en åklagare tillsättas som även kan kallas förundersökningsledaren, som likt namnets antydan, leder förundersökningen. Exempelvis kan åklagaren ta in vittnen i förhör och häkta en misstänkt. Vid häktning måste en åtal lämnas in högst 14 dagar efter.

Förundersökningens syfte kan ses som att återge så mycket information om brottet som möjligt. Från vittnen och bevismaterial samt polisens egna spekulationer. Detta förs sedan vidare till advokater och åklagare som nu kan påbörja sitt arbete. Förundersökningens material är lika viktigt för advokater och åklagare som målarfärgen och penseln är för en målare.

Efter åtal blir den misstänkte, den åtalade och får en advokat, samtidigt som målsägande har sin åklagare. Målsägande är offret för brottet eller person som för åtalar.
Då påbörjas huvudförhandlingen, den process som är mer känd som rättegång. Det är nu som rättegången, likt en fotbollsmatch, påbörjas när domaren blåser igång matchen.

Vid huvudförhandlingen är följande deltagande:
x Advokat & den åtalade - Åklagare & målsägande
x Eventuellt vittne
x Åhörare - oftast tillåtet, förbjudet vid särskilda mål
x Juristdomare, nämndemän och protokollförare - nämndemän återger deras versioner av målen för juristdomare - vilka beslutar den slutgiltiga domen, protokollförare antecknar vad som sägs och händer

Huvudförhandlingen präglas av att parterna muntligen framför det de vill att rätten ska beakta just för att rättens endast ska utgå från det som framförts när de dömer och av tidsmässiga skäl.

Själva huvudförhandlingen kan indelas i 4 faser:
x Parternas framställning av sina yrkanden - ex. Vi anser att Per är skyldig till...
x Sakframställning - parterna utvecklar sin talan och dess grunder
x Bevispresentation - bevis och vittnesmål framförs
x Pläderingen - parterna argumenterar för sina ståndpunkter

Som läsare kan du kort tänka efter vad Fru Justitia symboliserade och hur en rättegång är utformad.

Svaret är att vi tydligt ser likheterna mellan Justitas och rättegången:
x ögonbindel där hon enbart ska döma efter vad som framförs: det som framförs under rättegången ska man utgå från och inget annat
x balansvågen - det som enligt nämndemännen och domarna anses som rätt vinner
x svärdet - domens makt.

På detta vis, genom att följa lagboken, har vi skapat ett rättssystem i Sverige och i vårt samhälle.
Genom att vi vet vad som är illegalt, kan vi med en rättvis rättsprocess avgöra vad som är rätt och fel.

I demokratins krav ingår: rättsäkerhet, att ingen kan dömas eller häktas utan stöd i lagen. På så vis arbetar demokratin och lagen för ett rättvist samhälle där allas rättigheters ska ses till, vilket bidrar till det tredje element vilket vi märker av i vår vardag: friheten.

För att se skillnader har jag två exempel på misslyckade och orättvisa rättsliga processer:

  Troy Davis

Amerikanen Troy Davis, 42, dömdes 1991 mot sitt nekande för mordet på polismannen Mark Allen MacPhail. Straffet: Döden. Detta trots att mordvapnet aldrig hittades och brist på teknisk bevisning.

Åtalet var baserat på vittnesmål men senare har sju av de nio vittnen som pekade ut Davis, dragit tillbaka eller ändrat sitt vittnesmål. Fyra vittnen uppgav i efterhand att de hade ljugit när de pekat ut Troy Davis under rättegången. Tre andra sa att de blev pressade av polisen att peka ut Davis.

  Ibrahim Karim Mohammed al-Qaragholi

Den irakiske medborgaren Ibrahim al-Qaragholi, 31, dömdes till döden för mord och kidnappning av tre amerikanska soldater. Domen föll den 28:e oktober 2008. Han väntar nu på verkställandet av straffet i al- Kadhimiyafängelset, Bagdad, tillsammans med andra dödsdömda fångar.

Det finns uppgifter om att rättegången var bristfällig. Bland annat dök tre vittnen som kallats av försvaret aldrig upp. Domen baserades på teknisk bevisning i form av Ibrahim al-Qaragholis fingeravtryck som fanns på den jeep som de amerikanska soldaterna färdades i.

Det finns inga uppgifter om att han skulle ha misstänkts tillhöra den väpnade grupp som utförde attacken vid militärposteringen.

Det är därför värt att uppskatta det befintliga systemet som bringar rättvisa i Sverige.

Ser du skillnaden på Justitia och denna Justitia?

Assange och Rättvisa

Julian Assange häktades i sin frånvaro i tisdags i England. Han greps i London och strax därefter beslöt City of Westminister Magistrates Court att han stannar i brittiskt häkte fram till 14 december.
Assange misstänks för våldtäkt, sexuellt ofredande samt olaga tvång - vilket han förnekat och vilket samtidigt grundat konspiratoriska diskussioner rörande USA:s inblandade i de två berörda kvinnoras anmälan och att syftet är att skada Wikileaks.

Sedan dess har Assange-fans till hackers världen över stöttat sin idol genom attacker på allt från USA:s myndighets hemsidor till Beatrice Asks hemsida. Cyberattacker användes av hackers samtidigt som losec användes av Hillary Clinton och hennes omskakade medarbetare.

Följderna här har spekulerats:
x Utlämnas Assange till Sverige och blir oskyldig kan det betraktas som att han ansetts mer tillförlitlig som inflytelserik och välkänd person.
x Förklaras han skyldig pekar man på Sveriges roll USA:s marjonettdocka.
x Det som Assange befarar mest är en utlämning till USA, något som troligen inte kommer att hända.

I detta fall är det häktning, en av lagens medel för att få en misstänkt brottsling i sina händer.

En häktning genomförs för att förebygga följande grunder & två sista krav:
1. Recidivara - risk att den illegala verksamheten fortskrider av brottslingen
2. Undanröjande av bevis - förstöra vitala bevis för en utredning
3. Flyktfara - den misstänkte har möjlighet att fly
--- Krav:
4. Den misstänkte är vagabond och har inget hem i Sverige
5. Brottet som begåtts har ett lagstadgat straffminimum på minst 1 år.



En av demokratins krav är rättsäkerhet, att aldrig utan stöd i lagen häktas eller åtalas.
För att häktas måste den misstänkte  därmed bedömas som antingen skäligen misstänkt (mindre grad av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (högre grad av misstanke).

Vi ser här hur lagen samspelar med demokratin och vår frihet.

Vi kan förtydliga och understryka häktningens relevanta effekter med ett exempel:

"Kalle mördar sin granne. Efter någon vecka knackar polisen på hans dörr och tar in honom för förhör.
Kalle blir förhörd och anar att misstankarna finns.
Kalles möjligheter: 
1. Ta bort bevis som kan användas mot honom om han redan inte gjort det. Exempelvis slänga pistolen han använde och bränna sina kläder.
2. Fly - han kan fly landet och på så sätt riskerar han att inte åtalas.
3. Kalle mördar igen
Han blir häktad då de funna bevisen på brottsplatsen kopplar Kalle till platsen. Han blir på sannolika skäl misstänkt och de tre nämnde riskerna elimineras härmed."


Vi kan föreställa oss hur processen skulle sätt ut utan häktning - förfärlig, bristfällig och orättvis.
Orättvisan som enligt Lagens makt ska motarbetas och istället eftersträva rättvisan.

Att rättvisan med Lagens makt ska eftersträvas är vitalt i vårt samhälle. Vad som även är ett fundament för rättvisan är att vi ska respektera den rättsliga processen.

Rättsfilosofi går ut på studier där man granskar hur lag och moral hör samman. Vi vet att rättsprocesser ofta kan bli orättvisa. Exempelvis kan en misstänkt mördare som med sannolika skäl är en mördare, gå fri på grund av en slipad advokat, en svag åklagare eller brist på bevis. Var är rättvisan här? Och var finner advokater sina moral när de skyddar en mördare?

För någon månad sedan såg jag en intervju i Sverker Olofssons nya program där han intervjuade den välkände och ansedde advokaten och författaren Leif Silbersky. Sverker ställde frågan om hur han kunde rent moraliskt skydda en sannolik mördare? Leif svarade att det är viktigt att se skillnad på profession och privat liv& privata åsikter. Att åsidosätta sin professionalitet skulle, enligt Leif, innebära ett slag mot den rättsliga processen. Att respektera den rättsliga processen med bevis, advokat, åklagare och en domstol är enligt mig som en fotbollsmatch. Vi har två lag som båda gör anspråk på vinsten. Den som är bäst vinner och förklaras av domaren som vinnare. Precis så fungerar rättsprocessen.

Dilemmat ligger i att skickligheten leder till en vinst och inte rättvisan, därför bör vid ett exceptionellt mål både målsägande och den åtalade förses med felfria advokater och åklagare.

De finansiella resurserna hämmar dock för denna, i de flesta fallen, verklighetsfrämmande rättvisan.

I det kommande inlägget kommer den rättsliga processen samt rättvisans symbol sättas under förstoringsglas.

Wikileaks avslöjar, rätt eller fel?

Wikileaks med grundaren Julian Assange efterlyst och begärd häktad, har den senaste veckan blossat upp i media. USA:s diplomatiska spel har satts i obalans och många internationella relationer har påverkats, däribland Sveriges. Det senaste handlar om hoten mot Julian Assange och i ledarsidorna diskuteras vad som är rätt och fel.

Min syn på Wikileaks är väldigt klar: en organisation vars syfte är att avslöja konfidentiellt innehåll och hemliga aktioner, något som av allmänheten väcker en stor förundran, då vår nyfikenhet ständigt är aktiv. Skvallermarknaden är en av finanskrisens oberörda marknader och står jämt stabil då den har en evig efterfrågan från nyfiket folk. Samma gäller de politiska hemligheterna. Vi vill veta vad som händer bakom de stängda dörrarna. Vad som sägs när ingen hör. Vi vill helt enkelt veta.

Är vår politiska nyfikenhet negativ? Både ja och nej. Jag finner svaret i offentlighetsprincipen. Något vi i Skandinavien levt med och är vana vid.
Definition och information: offentlighetsprincipen, grundläggande princip för svensk rättskipning och offentlig förvaltning enligt vilken statens och kommunernas maktutövning ska stå under allmän insyn och kontroll.
Sista biten är den som orsakar, i samspel med vår nyfikenhet, vår stora efterfrågan på att avslöja det dolda, vilket inte nödvändigtvis är fel! Vi bör eftersträva offentlighet och rätt till allmän information! Vi ser det som en del av demokratin, en del av våra rättigheter, vilket det är.

Världen är dock fylld av sekretessbelagd information som vi inte bör veta om. Om alla visste allt om allt skulle vår säkerhet sättas på spel, vilket skulle ha en kontraproduktiv effekt på våra demokratiska krav.
Därmed ligger det, i befolkningens och allmänhetens ansvar, att respektera konfidentiellt material.
Kalle hemlighetshåller sitt betyg i spanska, Ahmed vill inte avslöja var han kommer ifrån, Burger King vill inte avslöja sina hamburgerrecept och USA vill inte avslöja sina diplomatiska kommunikationsstrategier.

Vi kan ta ett exempel där vår nyfikenhet tillfredsställs samtidigt som våra rättigheter sätts åt sidan. Vi skjuter oss själva i foten helt enkelt.
Exemplet: Alla vill veta vilken politisk åskådning Ingvar Kamprad har. Nyfikenheten blossar upp i media och i slutändan får en anonym och fristående organisation tillgång till hans valsedel. Vi får reda på att han röstat på Moderaterna och vår nyfikenhet är tillfredsställd. Folket är glada och går nöjda hem och lutar sig tillbaka i soffan. Parallellt med detta inser ingen att en av våra rättigheter och demokratiska krav brytits, nämligen valhemligheten. Rätten att inte behöva berätta vem man röstar på.

Självklart bör illegala och orättvisa handlingar som hållits hemliga, exempelvis Reutersfotograferna som mördades i Irak, göras offentliga och på så sätt belysa problem, vilket bl.a. medias uppgift är. Dock ska inte individers och nationers säkerhet sättas på spel, enbart för att tillfredsställa folkets beroende - samtidigt som vi ska ha en måttlig granskning av det konfidentiella även om det är ämnat att vara konfidentiellt.
Orsaken är vad det konfidentiella leder till:
Maktberoende politiker, presidenter och kungar är exempel.
(Se: Stalin - den stora utrensningen)
Konfidentiellt - sluten krets - ökad makt för elit - maktmissbruk- varning!






Se:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8233778.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8231305.ab

USA blockerar Wikileaks

Igår (04/12-10) skrevs en artikel i Aftonbladet - Wikileaks vägras få fler donationer.
Wikileaks som det senaste halvåret fått en imponerande mediauppmärksamhet och helt klart
skulle platsa på Top 1-listan när det gäller PR:skills med Julian Assange i spetsen, börjar nu drabbas av motstånd.
Det började med anklagelser om våldtäkt och sexuella trakasserier under hans besök i Sverige, ett åtal åklagarna inte lyckades fullborda. Kontroversiellt agerande från åklagarna och den plötsliga anmälan bäddade för konspirationsteorier om att en större nation legat bakom "attacken", något som aldrig bevisades - eller motbevisades.

Idag greppar denna stora nation dock tag i spaden igen och gräver ett djupt hål när de attackerar Wikileaks.
Attacken jag syftar på är inte PayPals, även om den är omfattande är det inte bevisat, som spekulerat, att USA varit involverat. Jag citerar dock: "I USA har Vita huset beordrat statliga myndigheter att blockera anställda från att komma in på sajten genom arbetsdatorer, skriver TT."

Då jag i denna blogg tar upp: demokrati, lagens makt och vår frihet, är denna aktion, enligt mig, uppseendeväckande, primitiv och ett slag mot demokratin - därmed en aktion att granska.
Demokratins regler har formulerats av allt från tidningar till skolböcker och självständiga lärare.
Jag går efter The Economists, där bland annat Civil Liberties, Mänskliga rättigheter & friheter är inkluderat.
Mer om demokratins krav kommer jag att gå igenom i kommande inlägg, dock fokuserar jag på misslyckandet av USA:s agerande rent demokratiskt sett.
I mänskliga rättigheter i en demokratisk stat, ingår yttrandefrihet, föreningsfrihet, informationsfrihet, demonstrationsfrihet, rättstrygghet, mötesfrihet & religionsfrihet.

Specifikation för informationsfrihet (NE):
informationsfrihet, en av de grundläggande fri- och rättigheter som skyddas i 2:a kap. regeringsformen (RF). Den anges där som frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Den får endast begränsas genom lag och endast av hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende och privatlivets helgd, för att förebygga eller beivra brott eller av andra särskilt viktiga skäl. Enligt 1950 års europeiska konvention om mänskliga rättigheter m.m. är informationsfriheten en del av yttrandefriheten. Denna innefattar enligt konventionen åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av myndigheter och oberoende av territoriella gränser. 

Fetstilt och understruket hänvisar till vitala element för informationsfriheten. Var ligger felet?
USA kan finna lugnet i "...hänsyn till rikets säkerhet..., allmänordning och säkerhet..." men samtidigt står det: "...frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av myndigheter och oberoende av territoriella gränser."
En aktion här kan finna säkerhet i båda kraven för informationsfrihet. Både kan en aktion vara av säkerhetsskäl samtidigt som den anklagas då den bryter mot konventionen åsiktsfrihet.
Frågan som här bör ställas är, vem beslutar om vad som är farligt för befolkningen att veta eller acceptabelt?
När vi ser aktionen i diktatur kallar vi den censur, när skådar den i världens liberalstat ses det som en säkerhetsåtgärd. Det var även en säkerhetsåtgärd när Hitler brände ner fristående tidningsförlag med kritik.

Min slutsats är att ansvaret ligger hos oss, hos den enskilde individen och inte hos en elit, oavsett demokratisk eller i en diktatur. Om staten vill skydda sina dokument bör den göra så, misslyckas den, så gör den så, men vår demokratiska trygghet bör aldrig äventyras - särskilt i USA, där demokrati och liberalism förespråkas i all omfattning. Därför ser jag denna aktion, även i sin lilla omfattning som ett slag mot demokratin.
Ett slag som för vår säkerhet bör undvikas.