Assange och Rättvisa

Julian Assange häktades i sin frånvaro i tisdags i England. Han greps i London och strax därefter beslöt City of Westminister Magistrates Court att han stannar i brittiskt häkte fram till 14 december.
Assange misstänks för våldtäkt, sexuellt ofredande samt olaga tvång - vilket han förnekat och vilket samtidigt grundat konspiratoriska diskussioner rörande USA:s inblandade i de två berörda kvinnoras anmälan och att syftet är att skada Wikileaks.

Sedan dess har Assange-fans till hackers världen över stöttat sin idol genom attacker på allt från USA:s myndighets hemsidor till Beatrice Asks hemsida. Cyberattacker användes av hackers samtidigt som losec användes av Hillary Clinton och hennes omskakade medarbetare.

Följderna här har spekulerats:
x Utlämnas Assange till Sverige och blir oskyldig kan det betraktas som att han ansetts mer tillförlitlig som inflytelserik och välkänd person.
x Förklaras han skyldig pekar man på Sveriges roll USA:s marjonettdocka.
x Det som Assange befarar mest är en utlämning till USA, något som troligen inte kommer att hända.

I detta fall är det häktning, en av lagens medel för att få en misstänkt brottsling i sina händer.

En häktning genomförs för att förebygga följande grunder & två sista krav:
1. Recidivara - risk att den illegala verksamheten fortskrider av brottslingen
2. Undanröjande av bevis - förstöra vitala bevis för en utredning
3. Flyktfara - den misstänkte har möjlighet att fly
--- Krav:
4. Den misstänkte är vagabond och har inget hem i Sverige
5. Brottet som begåtts har ett lagstadgat straffminimum på minst 1 år.



En av demokratins krav är rättsäkerhet, att aldrig utan stöd i lagen häktas eller åtalas.
För att häktas måste den misstänkte  därmed bedömas som antingen skäligen misstänkt (mindre grad av misstanke) eller på sannolika skäl misstänkt (högre grad av misstanke).

Vi ser här hur lagen samspelar med demokratin och vår frihet.

Vi kan förtydliga och understryka häktningens relevanta effekter med ett exempel:

"Kalle mördar sin granne. Efter någon vecka knackar polisen på hans dörr och tar in honom för förhör.
Kalle blir förhörd och anar att misstankarna finns.
Kalles möjligheter: 
1. Ta bort bevis som kan användas mot honom om han redan inte gjort det. Exempelvis slänga pistolen han använde och bränna sina kläder.
2. Fly - han kan fly landet och på så sätt riskerar han att inte åtalas.
3. Kalle mördar igen
Han blir häktad då de funna bevisen på brottsplatsen kopplar Kalle till platsen. Han blir på sannolika skäl misstänkt och de tre nämnde riskerna elimineras härmed."


Vi kan föreställa oss hur processen skulle sätt ut utan häktning - förfärlig, bristfällig och orättvis.
Orättvisan som enligt Lagens makt ska motarbetas och istället eftersträva rättvisan.

Att rättvisan med Lagens makt ska eftersträvas är vitalt i vårt samhälle. Vad som även är ett fundament för rättvisan är att vi ska respektera den rättsliga processen.

Rättsfilosofi går ut på studier där man granskar hur lag och moral hör samman. Vi vet att rättsprocesser ofta kan bli orättvisa. Exempelvis kan en misstänkt mördare som med sannolika skäl är en mördare, gå fri på grund av en slipad advokat, en svag åklagare eller brist på bevis. Var är rättvisan här? Och var finner advokater sina moral när de skyddar en mördare?

För någon månad sedan såg jag en intervju i Sverker Olofssons nya program där han intervjuade den välkände och ansedde advokaten och författaren Leif Silbersky. Sverker ställde frågan om hur han kunde rent moraliskt skydda en sannolik mördare? Leif svarade att det är viktigt att se skillnad på profession och privat liv& privata åsikter. Att åsidosätta sin professionalitet skulle, enligt Leif, innebära ett slag mot den rättsliga processen. Att respektera den rättsliga processen med bevis, advokat, åklagare och en domstol är enligt mig som en fotbollsmatch. Vi har två lag som båda gör anspråk på vinsten. Den som är bäst vinner och förklaras av domaren som vinnare. Precis så fungerar rättsprocessen.

Dilemmat ligger i att skickligheten leder till en vinst och inte rättvisan, därför bör vid ett exceptionellt mål både målsägande och den åtalade förses med felfria advokater och åklagare.

De finansiella resurserna hämmar dock för denna, i de flesta fallen, verklighetsfrämmande rättvisan.

I det kommande inlägget kommer den rättsliga processen samt rättvisans symbol sättas under förstoringsglas.