Wikileaks som det senaste halvåret fått en imponerande mediauppmärksamhet och helt klart
skulle platsa på Top 1-listan när det gäller PR:skills med Julian Assange i spetsen, börjar nu drabbas av motstånd.Det började med anklagelser om våldtäkt och sexuella trakasserier under hans besök i Sverige, ett åtal åklagarna inte lyckades fullborda. Kontroversiellt agerande från åklagarna och den plötsliga anmälan bäddade för konspirationsteorier om att en större nation legat bakom "attacken", något som aldrig bevisades - eller motbevisades.
Idag greppar denna stora nation dock tag i spaden igen och gräver ett djupt hål när de attackerar Wikileaks.
Attacken jag syftar på är inte PayPals, även om den är omfattande är det inte bevisat, som spekulerat, att USA varit involverat. Jag citerar dock: "I USA har Vita huset beordrat statliga myndigheter att blockera anställda från att komma in på sajten genom arbetsdatorer, skriver TT."
Då jag i denna blogg tar upp: demokrati, lagens makt och vår frihet, är denna aktion, enligt mig, uppseendeväckande, primitiv och ett slag mot demokratin - därmed en aktion att granska.
Demokratins regler har formulerats av allt från tidningar till skolböcker och självständiga lärare.
Jag går efter The Economists, där bland annat Civil Liberties, Mänskliga rättigheter & friheter är inkluderat.
Mer om demokratins krav kommer jag att gå igenom i kommande inlägg, dock fokuserar jag på misslyckandet av USA:s agerande rent demokratiskt sett.
I mänskliga rättigheter i en demokratisk stat, ingår yttrandefrihet, föreningsfrihet, informationsfrihet, demonstrationsfrihet, rättstrygghet, mötesfrihet & religionsfrihet.
Specifikation för informationsfrihet (NE):
informationsfrihet, en av de grundläggande fri- och rättigheter som skyddas i 2:a kap. regeringsformen (RF). Den anges där som frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Den får endast begränsas genom lag och endast av hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende och privatlivets helgd, för att förebygga eller beivra brott eller av andra särskilt viktiga skäl. Enligt 1950 års europeiska konvention om mänskliga rättigheter m.m. är informationsfriheten en del av yttrandefriheten. Denna innefattar enligt konventionen åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av myndigheter och oberoende av territoriella gränser.
Fetstilt och understruket hänvisar till vitala element för informationsfriheten. Var ligger felet?
USA kan finna lugnet i "...hänsyn till rikets säkerhet..., allmänordning och säkerhet..." men samtidigt står det: "...frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av myndigheter och oberoende av territoriella gränser."
En aktion här kan finna säkerhet i båda kraven för informationsfrihet. Både kan en aktion vara av säkerhetsskäl samtidigt som den anklagas då den bryter mot konventionen åsiktsfrihet.
Frågan som här bör ställas är, vem beslutar om vad som är farligt för befolkningen att veta eller acceptabelt?
När vi ser aktionen i diktatur kallar vi den censur, när skådar den i världens liberalstat ses det som en säkerhetsåtgärd. Det var även en säkerhetsåtgärd när Hitler brände ner fristående tidningsförlag med kritik.
Min slutsats är att ansvaret ligger hos oss, hos den enskilde individen och inte hos en elit, oavsett demokratisk eller i en diktatur. Om staten vill skydda sina dokument bör den göra så, misslyckas den, så gör den så, men vår demokratiska trygghet bör aldrig äventyras - särskilt i USA, där demokrati och liberalism förespråkas i all omfattning. Därför ser jag denna aktion, även i sin lilla omfattning som ett slag mot demokratin.
Ett slag som för vår säkerhet bör undvikas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar